Malin Portnoff

Okej, man pratar om hur mysigt det är att få barn, att få se strecket på stickan man längtat efter, berätta för sina nära och kära. Ja, lugn nu. De första två, max tre gångerna. Omkring mig skakar ju folk på huvudet, några redan efter nr 2.

Att känna första sparkarna, trycka lätt tillbaka på magen för gensvar. Att få de första värkarna, eller att få ett datum för snitt som man räknar ner till, ställa klockan kvällen innan. Packa en bebisväska…

Att få gosa och kyssa en kletig fosterfettspanna. Snusa en nyföddbebis under armhålorna. Det första leendet efter 6 veckor. Klunkljudet vid amning.

Bebisskrytet, vem som äter själv, sova hela natten i egen säng, sluta med blöja, med välling. Skrytlistan är låååång.

Att sedan få första spontana kramen, pussen, det där -Mamma! jag älskar dig mest i världen! Obeskrivligt.

Nu händer det mest när dom vill ha något, de äldre barnen, nytt spel, smink, pengar, lagad mobil, nya träningskläder. Vill ha listan är betydligt längre än skrytlistan.

Sen kommer 10-listan, den man inte riktigt pratar om. Som liksom glöms bort. Men här har ni den oretuscherad.

1. Vattenansamling. Okej man kan gå upp extremt mycket i vätska. Mina strlk i skor var 37, nu har jag 38,5 vilket gör att jag har många fina skor som aldrig mer kommer att bli dansade i. Under graviditet nr 1, hade jag 41 i skor. Från 37… Dvs flera centimeters skillnad. På BB nu sista gången hade jag gått upp efter förlossningen. GÅTT UPP?!?                                                                              
2. Avslag, det som liksom är varet från livmodern, där vattensäcken och bebisen och moderkakan suttit fast, det som långsamt rinner ur dig under flera veckors tid. Det är brun-orangeat och luktar, JÄTTE äckligt. Det glömmer dom visst att nämna.
3. Såriga bröstvårtor– alltså!!! Om ni ska amma, förbered er. Det gör ont, otroligt ont, bara att försöka få igång bröstvårtorna till någon slags napp, och sen lägg på lite sår på dessa, gärna lite variga sår. Förbered dina vårtor nyp lite i dem veckorna innan. Och köp en kräm, nipple cream. Det funkar faktiskt.
4. Torsk på bebis tunga/bröstvårtor. Inget farligt, men rätt äckligt. Det är en sorts svamp. En vit beläggning som sägs gå bort med soda vatten. NEJ!  det gör det inte, man måste köpa den sär dyra salvan från apoteket. Och om det kliar? Svider? Jo tack, plussa på det med punkten ovan= 100% obehag.
5. Det där vi kan tänka oss att göra men aldrig gör. Exakt. -Vad skulle hända om jag kastade barnvagnen över bron? Om jag skulle släppa barnet från fönstret, slänga ner det i vattnet, vad skulle hända? Jo ALLA jag känner tänker så, men INGEN gör det/har gjort det, och jag tror det är viktigt att man får veta att det är fullt normalt. Helt plötsligt har man massor av nya känslor man inte trodde fanns, som man inte riktigt var beredd på. Du är konstant trött de första året och då kommer dessa tankar. Prata med någon om det blir för jobbigt, säg till på nästa BVC besök.
6. Alla har roligare än dig, Jo men det stämmer nog, men inte alltid, men alla dina vänners liv går vidare, medans du är hemma med kräksjuka barn, barn som ammas eller känner dig för trött för att ens orka tänka på att hitta på något. Och allt är inte sådär fantastiskt som du ser på sociala medier, det är väldigt få människor jag vet som lägger ut det faktiska. Du får väl själv lägga ut svartvita bilder på sovande gulliga bebisar och ett glas champagne bredvid, helst en tänd brasa, och barnet ska såklart ligga på en fårskinnspläd. Life goals som mina barn skulle sagt.
7. Trötthet– say no more. Men stå ut, gör ett schema med vem som ska gå upp på natten, få sovmorgon osv så att du och din sambo inte ska bråka om det. Det är så många jag känner som blir sura på varandra i onödan. Och det är väl ingen son någonsin sagt att man sover mer när man fått barn?!?                        Och från 4 månader, lär barnet att somna i egen säng. Punkt. Från 10 månader, Låt barnet somna själv. Punkt. Sitt inte bredvid tills det somnar, det är en sådan otjänst och helt plötsligt har du spenderat ca 400 timmar om året, 10 arbetsveckor, på att natta ditt barn. Den tiden hade du och din sambo behövt istället, eller något av de andra barnen.
8. Kroppen, ja ni fattar. Alla ser inte ut som supermodels när de fött, alla går inte ner direkt och kränger på sig en magtröja och posar med sin 1-veckas bebis. NEJ. 9 månader upp, 9 månader ner. Minst.
9. Egentid, se till att du får din timme/timmar i veckan, träna, yoga, sov, ansiktsmaska, gå i skogen, sitt med telefonen utan dåligt samvete. Du behöver den, för att bli en bättre mamma, fru osv. Man behöver även massa godis den första tiden. Och glass.
10. Kärlek, det finns inget som är så starkt som kärleken till ett barn. Förbered dig på att helt plötsligt bli en orolig person, en blödig person, någon som är försiktig och googlar allt. Bandet mellan dig och din sambo kommer att bli starkare. (kanske inte direkt, men efter ett tag). Bandet mellan dig och barnet är förevigt. Och det är nog det finaste med allt. Helt plötsligt finns någon som kommer att älska dig mest av allt i hela världen. Obeskrivligt.

Nu har vi precis kommit hem från skogen där vi plockade lite svamp, nu sover båda minibarnen och jag ska yoga. Kolla in www.doyogawithme.com där kan ni hitta jättemycket bra och olika anpassade klasser! Jag kör postnatal yoga, då jag känner att min rygg inte riktigt är med mig än!