Att flytspackla golv i vecka 35?
Okej, jag tog mig (oss, Andreas med) lite vatten över huvudet kanske. Eller inte egentligen men jag har ju en så kort och orimlig tidsram på nästan allt jag gör. Det ska gå fort. Sjukt fort.
Barnen måste också vara med i samma tempo. Ska de städa sina rum så ska de städa på tid. Det är nästan så att jag klockar dom. Vilket är helt sjukt jag vet, men kanske lite positivt? Eller? Man vill få mer tid över. Är man klar med allt snabbt, dvs att man har en bra Mice-N-Place (köksfranska) så får man mer tid över. Att effektivisera sin vardag, gör att man hinner med.
Jag får ofta höra ”att mitt dygn verkar ha fler timmar än andras, hur hinner jag med allt, och vad jag är gjord av”
Nej men det är rätt enkelt, man tvättar/diskmaskinsdiskar på nätter, så hänger och plockar man upp allt när man vaknar och väntar på den förpreppade kaffekokaren och äggen som är timeade på att bli klara på de 7 minuter det tar att ta fram frukosten till de andra. (Jag curlar barn och man med mat, jag vet). Bröden, som jag oftast bakar själv blir alltid bäst när de nattjäser, och det känns typ som att man lägger ner tid och att det blir godare och lyxigare när man gräddar på morgonen, men det är egentligen bara ett trick för att det ska gå fort. Att det står en gryta på slowcook i 12 timmar på spisen eller en nattöverbakad kyckling i ugnen är mest ett sätt att få maten att smaka bättre medans man inte behöver lägga ner så mycket tid på det. Inte krångla till det liksom. Sovide, vem uppfann det? Herregud, jag vill ha torsken på 55 grader då ställer jag in klockan på detta, sen kan jag vänta i 10 timmar på att äta den, graderna går aldrig över och det blir bara mörare och godare. Packa och fixa picknick, skötväskor, vällingflaskor ska man ALLTID göra i förväg. Skriva handlingslistor och todolistor som sitter på kylen, då missar inte nån, (Andreas) vad som ska göras. Jag försöker alltid sitta ner med de stora barnen och Andreas och gå igenom veckomenyer och vad som ska ske kommande vecka för att förbereda dom på vad som händer. Vilket underlättar sjukt mycket i vardagen. Speciellt när man har en 8-åring som behöver ha lite mer struktur och förberedelser. Detta kanske låter som stress och ångest för vissa men det funkar för oss.
Vad som däremot inte riktigt funkade som det skulle (enligt min tidsplan) var att få en bastu full med bråte till ett barnrum på 4 dagar… Målningen tog mig totalt 14 timmar, utan paus, på en stege, målandes panel och tak. 3 lager samt ett varv med finpensel. Flytspackla golv, lägga matta, såga till lister. Ja, skiljsmässovarning nästan, stackars bättre hälft. Men nu har vi ofrivilligt stannat vid el och elurtag. Här är vi inte riktigt överens.
Något positivt med att tydligen ofrivilligt bli hantverkare i slutet av vecka 35 är att jag sovit så otroligt bra på nätterna, tidigare vaknade jag till och från av att det kändes som att bebisen hade åkt upp i halsen eller att jag var kissnödig varannan timme, men nu har jag sovit non stop i 5-6 timmar.
Lite för lite sömn, men fint kommer det att bli. Ska lägga upp bilder sen när det är klart, om en kvart eller något 😉
2 av de 3 männen i mitt liv
